Att flytta kan vara en jobbig process för oss människor, men kanske ännu värre för våra hundar. Därför är det
viktigt att förstå att våra hundar känner av vår egen stress och att den nya miljön inte blir trygg och hemma
för vare sig oss eller hundarna genast. Det tar tid och vi måste ta hänsyn till hundarnas behov av tillvänjning.
Vi människor går in för att ordna allting före flytten och inte minst efter flytten och det tenderar att uppta all
vår tid, men vi får inte glömma att hundarna också har behov.

Så här blev vår flytt.
Innan beslutet om flytt var klart och kontraktet underskrivet måste vi ju hitta huset att flytta till. Här underlättade
det med husbilen, som är en vanlig rutin för mina hundar som har färdats många mil i husbil och
gör det med entusiasm. Vi fick övernatta i husbilen på vår nya hemort och testa de nya promenadstråken,
vilka var spännande och uppfattades som helt ok. Så hade vi då hittat vårt nya hem och vi återvände
hem för att ta itu med allt som skulle göras.

Jag märkte tydligt på Vicke och Mazze att de förstod att något ovanligt var på gång. Det var mycket vankande
och undrande blickar. Nu är de ju schnauzrar med vad det innebär av nyfikenhet och ”hjälpsamhet”. Alla
kartonger som packades måste undersökas noggrant och ibland hann inte sakerna ligga kvar länge i kartongerna
förrän de blev uppackade. En del anser att man ska hålla hundarna undan när man packar. Själv är
jag tveksam till detta. Själva packningen tror jag bara de tyckte var spännande. Vi höll fast vid våra vanliga
rutiner, tider för mat, promenader och träning. Det kändes viktigt och jag tror att det underlättade för skäggligan.

Jag skulle besluta vad som skulle tas med till det nya huset och kände egentligen att det var mycket som
borde bytas ut. Bland annat våra två soffor som visserligen är sköna, men har tydliga spår av hundmys och
skäggputs. Med tanke på hundarnas boande, omflyttning av kuddar, soffspanande (armstöden är perfekta
när man ska spana på katter och annat) fick sofforna följa med, men en del annat mindre ”hundviktigt”
sorterades ut.

Så kom dagen när flytten skulle ske. Husbilen parkerades en bit bort hos grannen och hundarna installerades
i husbilen. När flyttfirman hade lastat allt blev det som en vanlig utflykt med husbil. Första natten
parkerade vi husbilen på samma ställe som vi varit tidigare. Allt var som vanligt. Dagen efter när flyttlasset
skulle komma inkvarterades skäggen på ett trevligt hundpensionat i skogen. Pensionat har alltid
varit spännande och uppskattat. Det här hade stora inhägnade några dagar var tomten ordentligt inhägnad
och hagar med mycket intressanta invånare (sorkar).

Efter två dagar hämtade jag hundarna och de fick inspektera det nya huset. Det var många nya dofter (det
hade bott en katt i huset) och allt undersöktes. Jag tyckte mig kunna ana en undran över varför våra soffor
fanns här. Efter några dagar var tomten ordentligt inhägnad och de kunde springa ut och in efter behag.
De fick också träffa de närmaste grannarna som de tyckte var helt ok vilket var ömsesidigt.
Hundarna reagerade olika på den nya miljön. Mazze fann sig nog snabbast tillrätta även om hon nog
hängde efter mig mer än vanligt. Vicke däremot tog det lite längre tid för. Det blev mycket vankande och
han bytte sovplats flera gånger varje natt. Dagtid fann han snabbt sin plats på en pall vid fönstret, där han
har koll på allt som händer på gatan. Grannens oförskämda katt kommenterades högljutt och livligt när
den inte respekterade vår tomt.

Vicke fick besvär med magen och jag är övertygad om att det berodde på stress av flytten. Han fick äta skonkost
två veckor och han blev bra. Mina hundar har en stor fördel, som har underlättat flytten – jag är nästan alltid
med dem. Ska hundarna lämnas ensamma hemma under delar av dagen är det viktigt att de får vänja sig
succesivt med kortare perioder som blir längre efter hand. Ett annat dilemma kan de nya hundmötena vara. I varje
fall mina hundar reagerar selektivt vid hundmöten och när man känner grannskapets hundar kan man
anpassa hundmötena och det är inga problem. Efter flytten får man börja om från början. Vissa hundar kan
vara känsliga för doft och smak på vattnet på det nya stället så ett tips kan vara att ta med en dunk av vattnet
från det gamla stället och blanda upp det nya vattnet.

När vi hade kommit iordning besökte vi vår nya brukshundklubb och det var en miljö som hundarna
kände sig hemma – en plats med många hundar – de är ju vana vid miljön från kurser och utställningar.
Sist men inte minst – aktivering – en bra hjälp för att få hundarna att må bra på det nya stället.

Text och bild Jan Hockart